Högsommarlättja

Jag har gått in i "semestermode", glömmer vilken dag det är, kvällarna blir sena och mornarna likaså. Det har regnat mycket i sommar, kanske inte helt optimalt badväder, men toppen för trädgården, ogräsen och sniglarna! Tror inte jag någonsin sett (och avrättat) så många sniglar tidigare. Jag börjar få en förståelse för deras favoritföda: Bladpersilja, dill, morotsblast, potatisblast, sallad..... Undrar om de gillar ogräs också?

Av de broccoli jag planterade så har vissa blivit jättestora och andra "försvunnit". De stora är frodiga, lite "knastriga" i bladen och har en underbar grön färg. Ska bli spännande att se om det blir nåt.

Jag köpte en stor säck sättpotatis, Några hamnade i odlingslådorna, resten i den stora jordhögen på framsidan. Det blir både dekorativt och potatis!

Klematis i olika former kan man också njuta av just nu!

En ojämn fight

Sniglarna han invaderat. Det verkar som om förutsättningarna var de bästa möjliga i år, för sniglarna alltså. Ömsom värme, ömsom regn. Jag gick ut med saxen för ett par veckor sedan och tog så många jag kunde, sen verkade det bra, tills för några dagar sedan, jag kollade pallkragarna, efter en regnskur och det var hur mycket sniglar som helst. de tog sikte på dillen. Bamsesniglar hängde och dinglade i små dilltrådar. Morötter och broccoli var tydligen också smaskens.


fd broccoli

fd brysselkål

Jag hällde ut lite anti-snigelmedel i rabbaten (blå korn) men det var nog lite sent. Man vill så mycket med sina odlingar och det känns lite hopplöst att kämpa mot sniglar rådjur och annat. Det gäller att ha flera plantor, så klarar sig alltid några. Det konstiga är att ogräset (i vårt fall invasionen av upplänsk vallört) verkar klara sig utmärkt mot sniglarna. Men jag har hittat ett sätt för salladen som brukar fungera ganska bra. Jag sår helt enkelt sallad i en balkonglåda och ställer längst inne på altanen, så många sniglar bruklar inte hitta hit. Dessutom kan man ju så tidigt inomhus och nu frodas blandsalladen och det är bara att gå och plocka precis utanför dörren. Sallad i rabatten gav jag upp för några år sedan, det blev aldrig någonting.
 

Bästa förutsättningarna för krukorna

6-juni blev en riktig trädgårdsfixardag. Jag skulle ju inte ha så många krukor i år... men det går bara inte att låta bli. Tre nya Dahlior inköptes på trädgårdsmässan från Dahliasällskapet. Nu har de stått och grott i mindre krukor en månad. Bästa förutsättningarna har jag gett mina små vänner, U-jord, fuktgel och lite extra gödsel. Hoppas de blir lika fina som sina föregångare som dog frostdöden i garaget en vinter för ett par år sen.

Broccoli, kronärtskocka och purjolök på plats



Broccoli

För ett par veckor sedan var det härlig högsommarvärme, nu avlöser regnskurarna varandra och det stormar och blåser. Jag har hållt kvar mina plantor inne i källaren under lysröret, men inser att det är hög tid att få ut dem. I år blir det spännande med nya grönsaker i rabatten, broccoli, kronärtskocka, brysselkål och olika sorters lök.  Jag sådde salladslök och purjolök i källaren, men lyckades inte hålla reda på vad som var vad. Ett antal gröna små hårstrån planterades ut idag, blir spännande att se vad det blir av dem. Flera dog faktiskt i källaren, vissnade bort eller bara försvann, undrar om man skulle direktså i stället?

Mellan regnskurarna kom det lite sol som lockade fram fantastiska färger i rabatten på baksidan av huset. Limegrönt, vitt och rödbrunt i olika nyanser dominerar i den rabatten. Förra året planerade jag två vita löjtnantshjärtan som har tagit sig riktigt bra och marken täcks av blåblommande, rödbladiga revsuga. Jag fick några plantor av en granne, som nu har spridit sig. Kärrtörel, gulltörel och andra törelvarianter (Euphorbia, inte Euphoria!), klippstånds och rödbladig höstsilverax samt en japansk lönn är andra inslag i rabatten. Nu hoppas jag på värme och mycket trädgårdstid framöver!

Vår alpklematis en trogen kompis

När vi flyttade in i vår fantastiska lägenhet på Lagerlöfsgatan för tretton år sedan blev jag utnämnd till "balkongbonde" av Patrik. Vi hade två små balkonger, en åt söder och en åt väster. Patrik fixade en stor planteringslåda med spalje och där satte vi en alpklematis. Den var pytteliten från början med satte snabbt fart och tog över hela balkongen. När vi sen flyttade ut från stan så fick klematisen flytta med. Den har genomgått en stor rensning för ett par år sedan, men har nu kommit tillbaka med full kraft. Lådan håller på att falla isär och det är inte mycket jord kvar men det blommar för fullt. Ett härlig minne från fyra fina år på Kungsholmen.

Jag har insett att min blogg följer min egen status och energinivå. Det går väldigt mycket upp och ner just nu. Sista veckan på AZ börjar i morgon, sen är det dags för "garden leave" ser verkligen fram emot en grön paus. Många vägar öppnar sig, vissa är kanske blindgångar, tur att man är bra på orientering.  :)

Det är nåt med backsipporna

Här kommer tredje inlägget med bilder på mina backsippor, det är helt otroligt hur många former det tar under en säsong! och de anpassar sig efter vädret. Idag ligger dimman tung och det regnar emellanåt stora droppar som tynger ned de späda skotten till marken. Samtidigt blir färgerna intensivare och djupare. Men visst känns det lite trist när de nyutslagna blombladen på körsbärsträdet direkt slås till marken av regnet. Jag hann knappt med att se dom, hoppas humlorna var snabbare än jag. Jag var på en blixtvisit i Östersund igår, där låg regnet och dimman också tung. Min vana trogen spanade jag efter blommor i vägkanten längs taxiresan från Frösön (där flygplatsen ligger) in till stan. Där fick jag se tussilago, blåsippor och påskliljor som blommade samtidigt! Och björkarna hade inte börjat slå ut. Ja, där uppe får man verkligen hänga med i svängarna. "Blink and you miss it" var ett uttryck vi fick lära oss i Australien, det passar verkligen in på Jämtlandsvåren.


Plommonträdet blommar!

Plommonträdets blommor är lite stadigare och står trotsigt emot regnet. I år måste jag komma ihåg att plocka bort lite kart. Förra året blev det så mycket plommon så vi fick stötta upp det stackars plommonträdet som höll på att ramla omkull. Nu är det dags att pyssla om de små sticklingarna som frodas i källaren. Ha det bra mina vänner!



Jorden ger kraft

Nya pallkragar på plats

BautaDaggmask

Backsipporna trivs

Inte hinner man blogga när hela trädgården skriker -Ta hand om mig! Var ska man börja? Det är nu det gäller att hämta energi från allt det underbara och trycka ner stressen som lätt kryper fram. Ja solstolen åkte ut i trädgården, den stod där så inbjudande, en utmärkt hållare till jackan som snabbt åkte av, men nej, jag satt inte i den... Jag tog en liten runda och spanade in om något nytt var på gång, backsipporna var i full blom, de verkligen trivs i vår steniga gräsiga backe. Så jag stannade till och njöt lite.

Men jag klagar inte, det är underbart att få ta i, gräva och skapa och planera, ja jag är nog projektledare i trädgården också. Patrik hjälpte idag till att placera ut och gräva gropar för årets nya pallkragar, grönsaksodlingen ska expandera! Sen har jag fyllt dem med många skottkärror matjord och kompostjord och kolla vad jag hittade då, en bautadaggmask! Den borde man kunna fånga haj med! Jorden ger verkligen kraft, både till mig och daggmaskarna! Glad Valborg allihopa!

Nässelsoppan väcker minnen från barndomen

Igår cyklade jag iväg för att plocka nässlor tillsammans med Daniel och Anton. Jag får väl erkänna att ett litet bidrag till "Operation Dagsverke" låg i potten för att öka motivationen, men jag utlovade även en god soppa som betalning. Daniel har gillat nässelsoppa i flera år, så där var det inget problem, Anton var nog mer lockad av äventyret och utmaningen att plocka nässlor utan att bränna sig (vi hade förståss handskar). När vi kom fram till "vårt" ställe var det inte så mycket nässlor och jag föreslog att vi väntar till nästa helg, men då fick jag högljudda protester, -lite kan vi väl plocka i alla fall! Det gjorde vi och vi fick ca 5 L, vilket ju räckte gott och väl.

Vad är det då med nässelsoppa som är så speciellt? Det smakar skog och härligt och svamp, konstigt nog och doften är underbar. När jag var liten, kanske 7 år och min bror Calle 5 år spenderade vi en försommarvecka på Långstorps pensionat, in närheten av Höör. Man bodde i små hus i fantastiska enebackar med får betandes utanför. Jag minns bäckar, en magisk stor bokskog och en gammal kvarn vid en fors. Alla de här minnena kommer tillbaka med nässelsoppan. Maten på pensionatet var fantastisk (ingen barnmat precis) och alla gamlingar var förundrade över att jag och min bror åt sill bland annat. Den dan vi anlände fick min mamma höra att nässelsoppa hade stått på menyn dagen innan, hon blev helt förfärad. Vi hade missat den! Med envishet och list fick hon köket att lova att de skulle koka ny nässelsoppa speciellt till vår familj, bara vi plockade nässlorna. Utrustade med diskhandskar gick vi ut hela familjen och bidrog till kvällens middag. Det räckte faktiskt till många fler, till allmän förtjusning.

Kvällens nässelsoppa mottogs också med allmän förtjusning, Daniel tog till och med ombackning. Jag hoppas att även Anton får smak för detta om några år.

Rapport från trädgårdsmässan

I år tillbringade jag bara 4 timmar på trädgårdsmässan, men det var fyra mycket inspirerande timmar. Jag har bestämt mig, jag ska bli floraväktare, ska ta kontakt med den lokala representanten från sveriges botaniska förening (när jag är på garden leave). Blev också väldigt inspirerad av föreläsningen från föreningen Permakultur i Sverige. Det handlar om att jobba med naturen och få ett fungerande kretslopp i sin trädgård, det gillar jag. Där ska jag titta in lite extra framöver. Det var också väldigt inspirerande att se alla idéträdgårdar och vackra blommor. En kort träff med en gammal TVM kompis, Nina, var också mycket trevligt.

Om man tittar nära får man se små underverk

Egentligen är vårblommorna finast innan de slår ut. När jag petade lite bland löven upptäckte jag backsipporna som var på väg. I pallkragarna börjar vitlökarna titta upp och persiljan och rabarberna har satt fart. Man behöver ta lite tid och njuta, utforska och fundera lite, varför ska man annars ha trädgård? Visst är det bra med planer, det finns alltid en ny rabatt att planera och Patrik tycker det är kul att gräva :) men man ska nog stanna upp lite också. Det är något jag måste träna på. Nu kommer jag få massa tid till det, kanske.. AstraZeneca stänger sin forskningsavdelning i södertälje i år och jag ska gå på "garden leave" redan i slutet av maj. Vilket bra ord faktiskt, garden leave, jag är verkligen lyckligt lottad som har en trädgård att tillbringa min tid i och i vår ska jag stanna till och njuta i den!

En nyfödd backsippa

Ackleja

Iris





I morgon ska jag gå på trädgårdsmässan, ser fram emot att fly från aprilvädret, till blommor och inomhussommar. Förra året tillbringade jag 5 timmar där, mest på "nördgatan" och lyssnandes på seminarier, det blev mycket inspiration och planer.  Återkommer snart med en rapport därifrån.

Våren fick ett litet bakslag

Trädgårdscyklamen i vårsnön

... och bloggandet kom på halvfart. Men nu är det nya tag. Långfredag och marken är vit utanför. Kanske inte så ovanligt egentligen, men för ett par veckor sen var vi ju bortskämda med sol, barmark och 15 grader varmt på dagen. Tänk att familjen tog en vårcykeltur för två veckor sedan till Skårbydammen. Fåglarna kvittrade, solen sken och man behövde inte ens en jacka på. Svårt att tro på när man tittar ut genom fönstret idag! Vi hade packat pastasallad som vi åt precis brevid dammen och tittade på några sothönor och viggar, så mycket andra fåglar hade inte kommit än. På vägen tillbaka stannade vi vid en liten tjärn och spanade på två sångsvanar som hade börjat bygga på sitt bo. Vårens första tussilago hamnade i fickan och sen på middagsbordet. Doften man får på fingrarna när man plockar tussilago är helt underbar och går knappt att beskriva och ett väldigt speciellt vårtecken. Patrik har hunnit med en tur upp till Bergslagen och berättade glatt att han sett ett par stjärtmesar, de är verkligen gulliga och ses inte så ofta.

Trädgårdens guldskatter

Julros

Vissa blommor ger ha-begär, i år har jag lyckan av att både julros och cyklamen blommar i vår trädgård. Jag köpte två plantor cyklamen på trädgårdsmässan förra året och planerade under mina rododendron. Det var en torr sommar och plantorna "försvann", men nu har de kommit tillbaka. Det pluppar upp små rosa underverk lite här och var i rabatten.

Trädgårdscyklamen

Jordfabrik

Idag har jag varit och kollat komposterna, där jobbas det för fullt av daggmaskar, kompostmaskar och andra små kryp. Hela vinterna har vi tömt matrester i den mörkgröna komposten, och nu när det blivit plussgrader ute har maskarna satt igång och innehållet har sjunkit ett par decimeter på några veckor. Håller man ner handen så ångar det varmt och mysigt. Den andra komposten har vilat sen i höstas och där börjar det bli fin mylla. Inte så mycket maskar där heller. Intressant vad man kan gå igång på nåt sånt här, men det är häftigt när man börjar få kretsloppen att funka i trädgården.



Kompostmaskar

Matrester och löv

Nu är det dags för vårsådd!

Kronärtskocka, salladslök och bladpersilja har grott, broccoli och purjolök har just åkt ner i sålådan. Källaren byter skepnad från övervintring till "växt-barnkammare", radion skvalar så det står härligt till. Vad gör det att det är gråfuktigt utanför, ja lite kanske...

En snowgum spirar i mitt hus!

Min dröm är att ha en knotig snowgum framför vårt hus. Den första snowgum jag sådde här i Sverige levde i ca 3 år, jag hade med frön hem från Australien (inhandlade på Melbournes botaniska trädgård). Den förgrenade sig och blev jättefin när den sommar nr 2 fick växa ute. Snowgum, det hörs ju på namnet att den gillar snö, tänkte jag, och virade in den i lite säckväv för att den skulle få det mysigt under vintern. När jag petade fram den på vårkanten var den stendöd! Men jag har inte gett upp, nya frön från Australien såddes tidigt förra våren, första omgången blev inget. Andra omgången satte jag i en låda som ömsom fick stå ute i kylan, sen en vecka inne, sen i källaren under lampan, sen ut igen och sen källaren, och de grodde, ca 4 st. Jag planterade om de ca 1 cm ynkliga skotten på sommaren. En fick stå ute, den dog. Några fick stå i källaren och de levde, men inte mycket såg ut att hända, förrän plötsligt två satte fart. Sen kom bladlössen till källaren med andra blommor och bara en av mina snowgums klarade sig. Den fick komma upp i värmen under vintern och den har sakta blivit längre och längre och nu har den börjat få grenar! Lyckan är total! Lilla vän, dej ska jag ta hand om! Några kanske undrar vad som är så speciellt med snowgum, men om ni nånsin kommer upp i bergen på Tasmanien (Mt Field tex) eller i den alpina regionen i Victoria så förstår ni. Att se dessa förvridna träd med gröna löv i snön och barken skiftande i olika röda färger är häftigt. På sommaren blommar de med stora "klasar" som lockar till sig insekter och fåglar och det luktar fantastiskt. Samtidigt som jag sådde min snowgum, sådde jag också några "bottle brush". De har inte kommit så långt än men är på g, jag återkommer till dem.
snow gum: grow native australian plants

Domherren tutar för full hals

Jag sa tidigare att jag inte är fågelskådare, men idag gjorde jag en upptäckt, Domherren tutar! Lyssna på domherrens ljud i denna länk.
Domherre
Idag hade jag en härlig vårröjning bland mina övervintrande växter i källaren, jag klippte av vissna grenar och pysslade fram de gröna blad som är på väg. Sen sprang jag och tömde allt räns på komposten. Den ligger i skogsbacken i solen bakom huset, precis i höjd med toppen av en liten lönn och där satt domherren, röd och fin på bröstet i den strålande solen och den tutade! Jag rotade lite bland löven också, i den soliga backen för att se om något var på gång, men jag var nog lite för otålig den här gången, marken är fortfarande ganska hård och mycket snö finns kvar på tomten, här kommer en vårblomma från tidigare år i min trädgård att njuta till.

Balkansippa

Fågelskådning vid Ågestasjön

En tidig morgon i Maj för några år sen gav vi oss ut för att skåda fåglar med en frilufsargrupp i friluftsfrämjandet. Ågestasjön i Huddinge är lätt tillgängligt och man kommer väldigt nära fåglarna. Jag är ingen fågelexpert, men jag njuter verkligen av att komma ut och lyssna och titta på fåglarna. Sen måsta man ju hitta en bra plats att fika på också. Här kommer lite bilder som inspiration för att påminna om vårens fågelutflykter. Den där fantaskska tiden går så fort och plötsligt har man missat årets nya fåglar.



Tofsvipa

Tofsvipans ungar

Kanadagås med ungar

Sälgens små lurviga videungar tittar fram

Kanske är man lite tokig när man avviker från gångvägen ut i diket för att leta upp de första små vårtecknen. Men det är så underbart när man hittar dem! Finns det något annat som är så gottgörande som att gå ut i naturen och filosofera med sig själv, inte för mig i alla fall. "Det gör ont när knoppar brister" Jag är inte helt säker på att jag håller med, har man lite "ont" är det underbart att upptäcka att det kommer en ny vår, i alla fall!

Våren ligger i luften

Den här veckan hörde jag talgoxarnas karaktäristiska sång, flera gånger. Jag är ingen fågelskådare, men några fågelläten har jag lärt mig. För mig påminner talgoxen om ljudet av en gnisslig cykelpump och om att våren är på väg. Jag har också lärt mig att de kan låta lite olika i olika delar av landet. Ett annat typiskt vårtecken är när hasseln blommar och luften fylls av frömjöl från dess hängen. Den här bilden är från ett annat år, men jag är säker på att det är på gång. Idag när luften fylldes av ömsom regn, ömsom snö och kall vind blåste genom jacka och mössa kände jag att jag måste hjälpa våren på traven. Nu ska den fram! Hasselns blommor är små och röda och man måste titta riktigt nära för att hitta dem. I morgon kommer solen och då är det dags att leta riktiga vårtecken från 2012, jag är säker på att de finns där runt knuten :)

Med egen båt genom dimman till paradisön

I somras styrde vi kosan mot Gotland med vår nya segelbåt. Vilken spännande känsla att lämna fastlandet bakom sig, rakt ut mot havet. Vinden var frisk och vi loggade mellan 5 och 7 knop i en härlig halvvind. Någonstans mitt emellan när det faktiskt blev mörkt fast det var i början av juli föll daggen över hela båten. Det enda som lyste var kompassen och någon enstaka lanterna man skymtade långt bort. Vinden tog en liten paus och båten guppade åt olika håll. Besättningen utom "Styrman" halvsov med segelställen på. Då började man fundera över forna sjömäns öden och leverne. De hade ingen GPS och moderna instrument, men lyckades ändå ta sig över betydligt större hav. Respektingivande.

Vår Dehler 29 "Mimis" förde oss tryggt över havet

Plötsligt dök det upp lite fåglar brevid båten, var det en lunnefågel? eller troligare en tordmule. Inte bara GPSen talade om för oss att vi närmade oss land. Men vi såg inget, dimman var tjock. Ett högt brusande ljud hördes. Vi trodde först att det var från flygplatsen, men insåg snabbt att det var vågorna som slog in emot stenstranden. Visbys hamnpir dök upp på barbords sida ca 150 m från oss. Snabbt var hela familjen uppe och bärgade segel, ordnade med tampar och spanade efter en anläggningsplats. Vi hade seglat till Gotland! 15 timmar och 76 sjömil, ett riktigt familjeäventyr.

En cikoria har skapat en tillvaro i en asfaltsspricka

När vi hade fyllt på med lite mat och sömn så började vi så sakterliga upptäcka denna fantastiska ö som dök upp i dimman. Jag kommer återkomma till detta i flera blogginlägg, den här gången ska jag fokusera på den fantastiska floran i vägrenarna. Den kalkrika marken och det gynnsamma klimatet ger förutsättningar för en blomsterexplosion, där man minst förväntar sig det.

Vi hyrde cyklar och upptäckte kusten och höglandet mellan Visby och Lummelunda.

En fantastisk blomsterprakt mötte oss. På bilderna ovan kan ses: Vildpersilja, fibbla, blåeld, cikoria, vallmo och åkertistel.